Darksess

Upp

Darksess

Dreaming out loud

Förlossningsberättelse del 1

Vid sjutiden på söndagskvällen lade jag märke till en blodblandad flytning, som senare visade sig varar livmodertappen som började lösas upp, och värkarna satte igång men med ganska lång tid mellan värkarna. Då jag vid flera tillfällen tidigare haft värkar under nätterna som avtagit på morgonen vågade jag inte hoppas allt för mycket utan jag gick och lade mig. Värkarna glesades ut och under måndagen kom de så pass glest att jag inte längre tänkte på det. Jag plockade i hemmet, såg till att allt var förberett i BB-väskan, passade på att bada och vila.
 
Vid tretiden på natten till tisdag vaknade jag av värkarna. De var nu tätare. Jag låg i sängen och klockade värkarna med mobillarmet. Tre minuters mellanrum. Alvedon hjälpte inte för att lindra smärtan. Jag ringde till förlossningen och vi kom överens om att jag skulle stanna hemma tills smärtan blev ohanterbar. Jag lade mig i soffan med vetevärmare på magen i försök att lindra smärtan. Värkarna glesades ut och kom med fem minuters mellanrum men jag kände mig utmattad av smärtan och brist på sömn. Eftersom Michael skulle jobba låg jag och väntade på att väcka honom så att han skulle få så mycket sömn som möjligt men att vi skulle hinna in till förlossningen, hämta värktabletter och att han skulle hinna tillbaka till att börja jobbet i tid. Vid sjutiden väckte jag honom. När jag ringde förlossningen och berättade att vi var på väg in var jag så pass sliten att jag hade svårt att formulera ordentliga meningar. Redan ifrån början gjorde jag klart för Michael att jag inte ville att han skulle prata med mig eller röra mig under värkarna vilket han accepterade och även under förlossningens gång hjälpte att informera personalen om.
 
Inne på förlossningen fick vi ett rum. De visade och förklarade hur rummen var uppbyggda. Då jag bara var öppen 1 cm fick jag värktabletter för att få sova och åkte sedan hem. Michael åkte till jobbet och jag lade mig i sängen. Värktabletterna hjälpte inte något vidare tyckte jag men värkarna glesades ut till 10-20 minuter så att jag fick 2-3 timmars sömn. När Michael kom hem från jobbet vid fyratiden försökte jag äta mat men jag fick inte i mig mycket. Det var dags att åka in igen. Värkarna kom ungefär med fem minuters mellanrum. Jag undersöktes och livmodertappen var då helt upplöst. Jag fick värktabletter och åkte hem eftersom det inte öppnats upp mer och det var skönare att vara hemma. Värkarna fortsatte under kvällen och låg i soffan och  kämpade med vetevärmekudde för att lindra smärtan. Michael köpte hem skorpor och blåbärssoppa för att jag skulle få i mig någonting vilket fungerade väldigt bra.
 
Klockan halv fyra på natten till onsdagen åkte vi in igen för att få nya värktabletter. Eftersom inte värktabletterna hjälpt kom vi överens om att jag skulle få morfin och sova kvar på förlossningsrummet. Jag var då öppen 3 cm. Om det inte hänt något innan morgonen skulle hinnan punkteras så att fostervattnet kom ut och förlossningsförloppet skulle påbörjas.
 
Fortsättning följer...
 
 
 


Vill du skicka en kommentar?

Om mig

Följ med in i min värld och mina tankar. Mitt namn är Malin och jag bor i Karlstad, arbetar som vårdadministratör, är förlovad med Michael, mamma till Alexis och kattägare till Tinnituss och Bomba.

Följ mig

Reklam